Tove på Drömtorpet

Åh, jag måste bara berätta att igår sköt Peter första älgen för Kitty! Det är en så himlas go känsla i kroppen när man tänker på det. Hur många timmar man har suttit och gått i skogen med henne, både som valp och som nu unghund. Hur man först var "irriterad" för att hon gick i hasorna på en hela tiden, för att sen bli less för att hon har dragit iväg så långt... Har hon fått tag på älg eller inte? Allt det där rätade ut de frågetecknen man har haft, och nu fick vi beskedet, hon kan ju! Ska ta det från början:
Peter var ute på förmiddagen med Kitty och kom hem för att äta lite sen vidare ut med Frost mot eftermiddagen. Vi hade kommit överens att OM Frost får ståndskall så ska jag köra dit Kitty så får hon försöka komma med Frost. Och detta hände! Frost fick ståndskall och jag o Birk åkte till Mellanvägen med Kitty, där väntade Peter. Vi släppte Kitty som hörde tydligt Frost och sprang dit. Efter några minuter var det två hundar som hade ståndskall! Det var skrapigt och knastrigt på backen så det var svårt att röra sig tyst. Jag o Birk höll oss på vägen medans Peter smyg sig på dem. PANG! Jag väntade på fler skott, men inget mer kom. Däremot ringde mobilen, det var Peter, han sa han hade skjutit en kalv! Och att hundarna drog efter kon... Jag o Birk åkte och hämtade älgdragaren. Dahlén hjälpte oss på med släpvagen, och det var jag tacksam över. När vi kom till skogen stod Lars Haraldsson och väntade på oss. Han skulle hjälpa till att få fram kalven, det började skymma så tiden var lite knapp. Vi baxade upp kalven på dragaren och fick fram den till bilen. Nu skulle vi försöka oss på att få tillbaka hundarna, som hade haft ståndskall i drygt en timme på kon. Vi lämnade bilen med älgdragaren och älgen på, och tog den andra för att komma närmare hundarna. Nu var det mörkt ute! Vi åkte så långt vi kunde och sen gick vi så vi hade ca 400 meter till hundarna. Vilken tur att man var ett geni som tänkte på att ta med pannlampor! Ett tu tre såg vi på GPS;en att Kitty hade släppt och var en liten bit ifrån Frost och kon. Vi chansade på att kalla in henne med en busvissling. Och visst, hon vände direkt och kom till oss! Klockrent! Jag är så stolt över den där hunden! Frost tyckte däremot inte att han hade riktigt tid att komma. Han hade ju älg att ta hand om han... Men efter en dryga halvtimme till så kom även han då vi ropade. Två otroligt duktiga hundar hade vi med oss hem! Det ska bli så intressant nästa gång man släpper Kitty i skogen. Trillade slanten ner så hon tar upp älg OCH skäller? Eller hur kommer hon göra? Ja, det visar sig, men det var OOOTROLIGT skoj att få höra Kittys stämma, ja Frost med, men han är ju "gammal i gemet", medans Kitty är en färsking. Hon skällde ihärdigt och hennes skall hörs jättebra. Jag känner igen hennes skall, gentemot Frost. Hundar har oxå "egna röster"!
Dåliga bilder men som sagt, det hade börjat skymma ute, men vill ändå lägga ut korten så ni får se...


I fredags var jag ju som jag berättade i tidigare inlägg, till en optiker. Jag ville kolla upp om mina ögon hade blivit sämre då jag tycker jag ser sämre numera. Men det var nog inbillning! Min syn hade visserligen ändrats men bara lite så det är inte aktuellt med nya brillor. Hade ju varit skoj i och för sig med några nya. ;) Däremot ska jag försöka mig på linser! Sen var det som vanligt, en massa spring och ärenden jag måste göra då jag är till stan. Jag hämtade upp Birk innan jag åkte hemåt igen, där kalas väntade. Svärfar Evert fyllde ju 70 år!!! Han hade öppet hus, och jag missade släkten som kom över dagen, men inte alla vänner från Mårdsjön som kom och uppvaktade. Det bjöds på god mat och dryck, och vi blev kvar långt utöver kvällen.

Stora tjädrar i skogen...
Lördagsmorgonen stack jag o Peter ut med Kitty, men ingen älg så vi, knappt ett älgspår faktiskt. Däremot utav STORA fåglar... Det var ju nysnö så det fanns chans att se spåren. Peter tog ut Frost mot eftermiddagen medans jag o Birk var hemma och stekte biffar då vi skulle ha middagsgäster i Evert o Maud, Lars och Jan med barnen. Peter hade beställt bastu oxå, så vi eldade som bara den! Två spisar inne, en ute i Bryggstu där Birk sov, och en uppe i bastun. Massa spring... Men när det kom till kritan var det ingen som ville basta!! Suck... Snacka att elda för kråkorna! Nåväl, middagen blev god och jag tror nog att vi alla blev mer än lovligt mätta! Dessutom blev det tal om att vi alla skulle åka utomlands tillsammans! Lars hade redan bokat en resa till Egyptien över jul, och ville vi andra skulle haka på. Och varför inte? Så nu är det en preliminär bokning gjord till Sharm El Sheik! Om det nu blir så att vi åker, så hoppar vi över allt det här med julstök, julmat och julklappar. Rätt skönt faktiskt! Birk ville gärna följa med, men inte Sofi, vilket jag förstår. Hon prioriterar sin häst och dess kostnader. Det har hon alltid gjort! Och jag med tidigare, då det var jag som betalade... Nu kanske jag kan unna mig en resa?

På söndagen fick jag massage igen. Det gjorde inte lika ont idag som förra helgen och det tyder jag som att jag inte var LIKA stel i musklerna denna gång. Hoppas jag kan få komma nästa helg oxå, för det gör ju gott! Efter massagebesöket stannade jag till på ÄngeGård där det var konstutställning. Många konstnärer ställde ut sina "mästerverk" och vissa gillade jag mer än andra förstås, det är väl så det är... Mitt mål är att jag kan vara utställare där nästa år... Det ni! Nu blir ni nyfikna va?!

Idag har jag o Birk hjälpts åt att byta däck på Gula Faran som är bortställd för vintern. Båda bakdäcken hade "pyspunka" så jag tänkte det var bäst att byta ifall att man ska snurra igång den i vinter, och slippa byta däck först... Men byta däck är något jag inte tycker om att göra! Usch, det måste bara vara "karl-göra" det?

Baggen Runqvist har fått komma in till sina "damer" nu! Tackorna blev så intresserad av honom. Kärlek vid första ögonkastet? Han e ju så snäll, stor, muskulär och mkt hår(läs ull).... Hoppas han kommer att göra sitt jobb på ett bra sätt nu oxå, så jag kan säga att det blir lamm i mitten på mars! Det är släpp två veckor före än ifjol och det är medvetet jag gör det. Jag hoppas på ännu större och kraftigare lamm för slakt nästa år.



Jag avslutar dagens bloggande med detta kort då jag tycker det ser lite roligt ut. Peter och katten Tiger är lika intresserad av hönor och ägg ser det ut som.... :)