Ris och Ros
Lora.................................Vi börjar med Röros. Jag fick med mig dottra Sofi och Paula som är fodervärd till Drömtorpet's Marco from Apollon. Det var meningen Marco skulle ställas, men det blev nu inte så, av olika skäl. Men Paula följde i alla fall med och tittade på, och hejade på oss som ställde ut. Först ut var Katrina. Och hon överraskade måste jag säga.... Hon ville inte ALLS röra sig! Äckligt, tyckte hon. Ta mig härifrån! NU! Inte rädd så, men allt var äckligt! T.o.m gräset luktade illa.... OCH domaren passade på att finna mer fel på henne än vad hon har. Bl.a sa ha OJ, så kort svans hon har... Jag blev så förvånad att jag reflexmässigt tog handen och kände efter. Jag trodde nästan hon måste ha klämt av den eller så, för jag har aldrig märkt att hon har kort svans. Och jag kan säga att hon har INTE klämt av nån svans, och JAG kan inte hålla med om att den är kort. Visst, den är inte den längsta heller, men kort? Nä... Och min tanke föll direkt på Blackie som jag oxå skulle ställa ut för denna domare, och HON HAR KORT SVANS! Är det ens vits att visa henne runt, tänkte jag?
Nåväl, jag tog nästa hund ut i ringen och det var Julia. Hon är en FRÖJD att ställa ut numera. Hon älskar verkligen att gå i ringen! Jag minns så väl för ett år sen, då jag åkte till Oppdal i Norge för att ställa ut henne och DÅ gick HON som Katrina gjorde nyss. Julia tyckte att FY, det här är läskigt! Och nu svävar hon fram i ringarna... Hon showar och älskar utställningslivet! Detta gillade domaren, ja, han gillade Julia överhuvudtaget.
Nästa hund, eller hundar som skulle ut, var Blackie och Sofis Lora(Drömtorpet's Allora of S Kid). Och jag faller nästan baklänges då jag hör hur domaren rabblar upp allt positivt om lilla söta Blackie, med den korta svansen. Men se, domaren tyckte INTE den var kort! Närå, Blackie fick en mkt fin kritik, men slå Lora gick inte. Lora är en komplett hund, så vi fick se oss besegrad av Lora. Nåväl, då det var dax att utse bästa tiken så stod det mellan JULIA OCH LORA! Spänningen var oooooooooooolidlig! Och vinnare blev ............... JULIA!!! Och dessutom fick hon sitt första norska cert! Julia avslutade showen med att bli BIM, och jag var mkt nöjd över min svarta madam! Trist för Sofi dock, som så hemskt gärna vill ha cert på Lora, men jag är säker på att om hon bara får komma ut och visa sig lite mer, så kommer även certen, för Lora är som jag sa, en komplett Chinese.
JuliaEfter utställningen passade vi tre "damerna" på att promenera i Röros. Det sägs ju vara en fin och unik ort, och skam vore ju om vi bara hade varit på en "skyttebana" strax utanför, och inte hade sett själva orten! Tyvärr öppnade sig himlen precis då vi hade betalat p-biljetten(och blev påmind vad dyrt det är i Norge!)men tjuriga, eller snåla(?) så gick vi ändå en promenad! Härliga hus och små gator var det, så med rätt väder så visst är säkert Röros fint....
Om vi nu flyttar oss uppåt istället, till Vännäs och förra helgen, så gick det inte fullt lika bra. Med mig hade jag Malin, som var gullig att hålla mig sällskap. I hundväg föll sällskapet på Julia, Katrina och Blackie. Katrina tyckte det fortfarande var lite äckligt att springa på utställningen, men det blev bättre och bättre, och väl inne i ringen gick hon rätt hyfsat faktiskt. Men det räckte ändå inte till för något cert, som jag naturligtvis vill ha. Julia tyckte domaren MKT om MEN han tyckte hon var för hög i makenhöjden, så där föll hon bort. Lilla Blackie var däremot bra i höjden, men däremot tyckte han att hon hade för sluttande kors, och det kan jag hålla med domaren om. Så det blev ingen topplacering precis denna dag. Men jag har varit med i utställningsbranchen sen -85 så jag kan det här. Ena dagen är det si, och andra dagen är det så. Dålig kritik, inget att hänga läpp för, utan ha trevligt ändå! Jag älskar mina hundar oavsett vad andra tycker om dem. Men för avelns del så vill jag meritera dem, och jag lyssnar på vad domarna anser, sen om jag jämt håller med, det är en helt annan femma!
Nu siktar jag in mig på Norge igen. Tänk, jag tycker de norska utställningarna är SÅ MKT roligare än de svenska!! Det är liksom en annan stämning i Norge. Folket är mer avslappnad och trevliga, och stämningen är på topp. Man ska kanske emigrera?! Två veckor kvar tills det bär av till grannlandet igen, och jag ser redan fram mot det! Då ska Peter, och Sofi, följa med! Men först ska man väl genomlida midsommar.... :)
Kommentarer
Trackback
