Känns jobbigt....

Jag vet, det känns jobbigt att skriva. Det mesta känns jobbigt just nu faktiskt. Jag tror det beror på årstiden och att jag längtar efter sol och värme. Sen går jag i väntans tider, och det gör mig oxå frustrerad. Jag väntar på lamm! Massor av lamm... Egentligen ska jag utlysa en tävling på hur många man tror det blir. Nå, vad tror ni? Det är 29 tackor som är TROLIGEN betäckta, och mina tackor får 1-2 lamm var. Någon KAN vara tom, det vet man inte förrän slutet på april, då de är klara. JAG gissar på 43 lamm. Du då?



Jag har varit dålig i flunsa några veckor. Det slutade med att jag gick till hälsocentralen där jag bad att de fick kolla upp min hals som jag hade så ont i. Närå, inget fel. Samma kväll var jag sämre än nånsin så jag tänkte att det var väl tusan oxå, så jag gick dit igen dagen efter och sa att de fick nog allt ta lite fler prover för NÅT är det! Ja, jo, det kunde de ju. Men närå, det är säkert inget då snabbtestet för staflykocker inte visade nåt denna dag heller. Men en odling på halsen skulle de ta så jag fick svaret några dagar senare. OCH jodå, jag hade ju staflykocker! Fast inte sån variant som syntes på snabbtestet.... Utan en annan, lite mer ovanlig... Så det blev antibiotika. Efter några dagar tillfrisknade jag, och det var gött! Det är jobbigt att vara sjuk, för här måste ruljansen gå i alla fall. Djuren vill ha mat och skötsel trots jag är sjuk. Gården ska skottas fast jag är sjuk. Det som inte dödar, det härdar heter det ju! 

Peter har oxå varit dålig. Han fick dras med flunsa längre än mig men han slutade oxå på en pencillinkur. Men han var däckad i säkert 4 veckor! Och när han väl kom iväg på arbetet, så jobbade han en vecka, sen föll han på en isfläck nere i Stugun utanför kommunens hus, så han gjorde sig riktigt illa. Det blev HC igen, och vidare på röntgen för han hade/har förba--at ont i revbenen. Ser inte ut som att han har brutit nåt revben, men ärligt talat så tror jag inte så mkt på röntgen idag. Allt går så fort så jag tror att blir inte plåten bra, och läkare inte har riktigt tid att titta på det så "friar" de lätt, då det ändå inte görs nåt åt revbensfrakturer. Men som patient, och anhörig, så känns det bra att VETA. Men men, ont har han så han blir nog lugn ett tag framöver. Det känns som vi har haft det tufft i över ett år nu. December-10 skulle vi ha åkt till Egyptien ihop, men fick tillbringa en vecka i Umeå på en sjukhussäng istället pga hans ena öga var illa igen. Han har en gammal skada i det. Efter par-tre operationen kom vi hem, men det blev några turer till både till Umeå och Östersunds sjukhus innan vi kunde andas ut. Det var vi inne i maj-juni. Då jobbade han några veckor så fick han tråkiga besked som han har fått kämpa med. Och det är inte över ännu, men förhoppningsvis kommer något mkt gott utav detta. Snart ska han till Umeå igen, då stygnen ska tas ur ögat. Håll tummarna för att det går vägen, för jag vet inte om vi orkar så mkt mer i år. Han ska oxå försöka sig på att slipa hinnorna i ögat så kanske hans syn kan bli bättre oxå, och detta är ju oxå nåt man är rädd för. Känns nästan som att kan något gå fel för Peter så gör det det just nu. Stackarn... Jag försöker dock finnas till hands och stötta för att hålla honom vid gott humör. Och ibland lyckas jag! :)

Henry
På hundfronten så har Dennis och Henry flyttat. Dennis åkte till Line med familj och bor numera i Oslo-trakten. Henry åkte inte så långt, utan till Jonny och Jossan i Sundsvall. Det blev färre hundar i huset, men det var liksom det som var meningen. Jag MÅSTE sanera bort hanarna! Jag kan inte ha hanar och tikar, för hanarna lider så i löpperioderna. Och då jag har många tikar, så löper de titt som tätt, och det blir rent av synd om hanarna. Jag har nu Scandalen kvar, men hoppas på hitta en lämplig köpare snart även till han. Han är verkligen härlig valp! Jag o Peter kan sitta och skratta åt hans påhitt... Han ger oss många glada skratt...
Dennis

Jag väntar på att få hem Vera oxå, Drömtorpet's Elisabeth de Batteur som jag har döpt henne till. Hon ska nedbringa Portugisiska vattenhundsvalpar på Drömtorpet igen. Hon har genomgått ultra och det har visat att hon är dräktig, inte så många dock, men några valpar ska vi nog kunna få se i påskhelgen. Jag glädjer mig väldigt åt detta!
Vera

Igår fyllde min dotter 23 år! Huga, snart är hon ikapp mina 25 år... Jag o Peter uppvaktade henne, och hon hade haft besök hela dagen, så om hon inte känner sig "populär" då vet inte jag... Grattis Sofi, min fina dotter!
Fina sofi och Lora

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0