Skogstomten...
Åh, nu var det länge sen jag skrev igen. Tänkte jag skriver några rader nu, för i morgon kan det vara för sent, då Peter har plockat stenmurklor som vi har dock har förvällt efter konstens alla regler, men man vet ju aldrig! Murklestuvning i kväll! :))
Idag har jag gjort det mest otacksamma jobb en bonde kan göra på sina ägor. Japp, jag har plockat sten... Sten och sten... Jag som en gång påstod att det var inte så mkt sten på mina ägor, ack så fel jag hade. Vart fick jag det ifrån?? Nu är det inte en stor bit som jag plockar på utan det är "lilla potatislandet" på ca 150 m2 som jag ska så igen. Jag funderade och vägde av och an hur jag ska göra med det där landet. Ifjol plöjde jag upp det, och satte potatis där, men det gick åt fanders pga bladmögel. Och säkert brunmögel oxå, för potatisen blev helt förstörd. Så i år funderade jag om jag skulle chansa att sätta potatis i år igen, eller kanske sätta nåt annat? Morötter, sockerärtor, sallad osv. Som ett trädgårdsland. Men nä, jag känner jag har nog med jobb ändå, än att kräla i ett trädgårdsland i sommar, så jag sår igen "landet" med höfrön troligtvis i morgon. Skönt att ha bestämt sig, sa veliga vågen Tove!
I fredags och i igår, söndagen anordnade jag en viltspårkurs här i Mårdsjön. I fredags hade vi teori, och ledaren Tojje berättade vad det innebär att spåra vilt. Ett mkt intressant ämne! Det blev en bra uppslutning då vi var 8 styckna som var nyfiken på viltspår. På söndagen, vårens hetaste dag tror jag, var vi ute i skogen och la spår. Tänk, jag tror en "normal" person skulle svimma om man berättade vad man gör ibland. Ute och går i skogen med en älg/rådjursklöv släpandes fastbunden i byxorna, och har en flaska blod med trasig kork, som gör att det droppar medans man går... Sen går man... I tät och snårig skog, glad i hågen, och har INGEN tanke på att man skulle dyka på en t.ex björn, för att sen sitta och vänta några timmar, för att gå sträckan igen men då släpandes efter en hund som glatt och med stor iver springer efter blodet och klövlukten. Fullt normalt beteende för oss hundmänniskor, eller hur!!? :) Hur som helst, vi var flera "idioter" som tyckte det här var jätteskoj, så nu ska vi försöka fortsätta träna så vi kan gå ett prov för en domare.
Äntligen kan jag säga, ÄNTLIGEN har fåren kommit ut på betet. Alla djur är ute! Och alla får är klippta! Det gick så mkt på tok denna vår. Först har jag haft såna stora problem med min rygg. Det är diskbråcket som gör sig påmind. Det har varit så illa att jag näst intill har blivit tokig på värken. Jag sover illa, vaknar av att jag skriker av smärta. Känner mig så begränsad av vad jag ska och kan göra, då jag måste planera allt för just ryggen. Har varit till läkaren som har skickat remiss till ortopeden nu, så jag väntar på en kallelse dit. Under tiden har jag funnit en vän som använder laser på mig. Och det verkar faktiskt fungera! Otroligt, men jag är nästan helt smärtfri sen jag har varit till henne. Hon tror hon kan "bota" mig från ryggproblemen så vi får verkligen hoppas det! Tillbaka till fåren, jag klippte fåren men det gick trögt, inte bara för ryggen utan för att maskinen gick sönder. Jag fick beställa reservdelar, och det tog några dagar. När jag väl kunde börja klippa igen så började maskinen "tugga" ullen så jag fick beställa nytt skär, det var nog inte tillräckligt vasst, och så fick jag vänta på det. När jag väl fick de nya skären så var det inte rätt underskär, så det gick inte att använda, men jag kunde använda det gamla underskäret och det nya överskäret, och då kunde jag klippa klart tackorna. Men inte gick det bra, jag måste nog lämna in skär och maskin på slipning och koll, för maskinen blev så varm och klippte dåligt tyckte jag. Men det är inte förrän till senhösten som jag ska klippa igen. OM jag nu ska klippa, för jag funderar allvarligt att kanske leja bort det för denna klippningen tar helt knäcken på min rygg!
Sofi har kommit hem min mina två hingstar oxå, så de går här nu och äter sig goa och tjocka! Däremot tog hon med sig stoet Kaomi med sig istället. Hon tänkte starta ridlekis för små barn, och då passar väl våra minishetland perfekt! I helgen vet jag att hon var på Jamtli-historialand i Östersund där hon körde småponnyerna med min 4-hjulsvagn. Sen hade hon sin islänning som de fick rida på. Allt var tydligen mkt populärt.
Det är inte våran hund på bilden!
Förra helgen gick jämthundarna Kitty och Ayla ett björntest. Kitty har gått detta test en gång tidigare, men då var hon inte speciellt intresserad. Men då var hon på väg in i ett löp, så det kan vara därför som hon var så "disträ" den gången. Nu var det andra bullar! Hon gick kanonbra! Ända tills det var typ 30 sek kvar, då tappade hon intresset för permobjörnen. Jag svor en lite ramsa för mig själv, för det var ju bara i princip inkallningen kvar att göra, så hade hon klarat testet. Men men, det är inte hela världen, vi vet ju iaf vad hon går för! Möter hon björn i höst då det är älgjakt, så får man räkna med att hon kan ställa även björn. Ayla fick gå testen mest för att jag tjatade mig till det. Peter tyckte vi skulle vänta, men jag ville så gärna se hur hon gör. Jag vann. :) Ayla var inte rädd för björnen, men skällde inte, och höll sig på behörigt avstånd. Hon visste inte riktigt vad som förväntades av henne. Hon har ju inte ens träffat en älg ännu. Det blir en mkt spännande höst och jakt i år, Frost som alltid går som en klocka, Kitty som avslutade förra säsongen så bra, och Ayla som ska få komma ut för första gången. Nästan så jag vill att sommaren ska gå fort....
De fina Portisvalparna växer och frodas till jättefina valpar! Synd att ingen har förstått hur fina och bra de är, för jag har fortfarande två valpar kvar osålda, och de blir nu 8 veckor. Och nu tror jag inte den "krulliga" blir krullig utan mer lockig. Han är så hiskiligt söt och snygg!! Varför är han inte en tik, så jag kunde behålla den?
Idag har jag gjort det mest otacksamma jobb en bonde kan göra på sina ägor. Japp, jag har plockat sten... Sten och sten... Jag som en gång påstod att det var inte så mkt sten på mina ägor, ack så fel jag hade. Vart fick jag det ifrån?? Nu är det inte en stor bit som jag plockar på utan det är "lilla potatislandet" på ca 150 m2 som jag ska så igen. Jag funderade och vägde av och an hur jag ska göra med det där landet. Ifjol plöjde jag upp det, och satte potatis där, men det gick åt fanders pga bladmögel. Och säkert brunmögel oxå, för potatisen blev helt förstörd. Så i år funderade jag om jag skulle chansa att sätta potatis i år igen, eller kanske sätta nåt annat? Morötter, sockerärtor, sallad osv. Som ett trädgårdsland. Men nä, jag känner jag har nog med jobb ändå, än att kräla i ett trädgårdsland i sommar, så jag sår igen "landet" med höfrön troligtvis i morgon. Skönt att ha bestämt sig, sa veliga vågen Tove!
I fredags och i igår, söndagen anordnade jag en viltspårkurs här i Mårdsjön. I fredags hade vi teori, och ledaren Tojje berättade vad det innebär att spåra vilt. Ett mkt intressant ämne! Det blev en bra uppslutning då vi var 8 styckna som var nyfiken på viltspår. På söndagen, vårens hetaste dag tror jag, var vi ute i skogen och la spår. Tänk, jag tror en "normal" person skulle svimma om man berättade vad man gör ibland. Ute och går i skogen med en älg/rådjursklöv släpandes fastbunden i byxorna, och har en flaska blod med trasig kork, som gör att det droppar medans man går... Sen går man... I tät och snårig skog, glad i hågen, och har INGEN tanke på att man skulle dyka på en t.ex björn, för att sen sitta och vänta några timmar, för att gå sträckan igen men då släpandes efter en hund som glatt och med stor iver springer efter blodet och klövlukten. Fullt normalt beteende för oss hundmänniskor, eller hur!!? :) Hur som helst, vi var flera "idioter" som tyckte det här var jätteskoj, så nu ska vi försöka fortsätta träna så vi kan gå ett prov för en domare.
Äntligen kan jag säga, ÄNTLIGEN har fåren kommit ut på betet. Alla djur är ute! Och alla får är klippta! Det gick så mkt på tok denna vår. Först har jag haft såna stora problem med min rygg. Det är diskbråcket som gör sig påmind. Det har varit så illa att jag näst intill har blivit tokig på värken. Jag sover illa, vaknar av att jag skriker av smärta. Känner mig så begränsad av vad jag ska och kan göra, då jag måste planera allt för just ryggen. Har varit till läkaren som har skickat remiss till ortopeden nu, så jag väntar på en kallelse dit. Under tiden har jag funnit en vän som använder laser på mig. Och det verkar faktiskt fungera! Otroligt, men jag är nästan helt smärtfri sen jag har varit till henne. Hon tror hon kan "bota" mig från ryggproblemen så vi får verkligen hoppas det! Tillbaka till fåren, jag klippte fåren men det gick trögt, inte bara för ryggen utan för att maskinen gick sönder. Jag fick beställa reservdelar, och det tog några dagar. När jag väl kunde börja klippa igen så började maskinen "tugga" ullen så jag fick beställa nytt skär, det var nog inte tillräckligt vasst, och så fick jag vänta på det. När jag väl fick de nya skären så var det inte rätt underskär, så det gick inte att använda, men jag kunde använda det gamla underskäret och det nya överskäret, och då kunde jag klippa klart tackorna. Men inte gick det bra, jag måste nog lämna in skär och maskin på slipning och koll, för maskinen blev så varm och klippte dåligt tyckte jag. Men det är inte förrän till senhösten som jag ska klippa igen. OM jag nu ska klippa, för jag funderar allvarligt att kanske leja bort det för denna klippningen tar helt knäcken på min rygg!
Sofi har kommit hem min mina två hingstar oxå, så de går här nu och äter sig goa och tjocka! Däremot tog hon med sig stoet Kaomi med sig istället. Hon tänkte starta ridlekis för små barn, och då passar väl våra minishetland perfekt! I helgen vet jag att hon var på Jamtli-historialand i Östersund där hon körde småponnyerna med min 4-hjulsvagn. Sen hade hon sin islänning som de fick rida på. Allt var tydligen mkt populärt.
Det är inte våran hund på bilden!Förra helgen gick jämthundarna Kitty och Ayla ett björntest. Kitty har gått detta test en gång tidigare, men då var hon inte speciellt intresserad. Men då var hon på väg in i ett löp, så det kan vara därför som hon var så "disträ" den gången. Nu var det andra bullar! Hon gick kanonbra! Ända tills det var typ 30 sek kvar, då tappade hon intresset för permobjörnen. Jag svor en lite ramsa för mig själv, för det var ju bara i princip inkallningen kvar att göra, så hade hon klarat testet. Men men, det är inte hela världen, vi vet ju iaf vad hon går för! Möter hon björn i höst då det är älgjakt, så får man räkna med att hon kan ställa även björn. Ayla fick gå testen mest för att jag tjatade mig till det. Peter tyckte vi skulle vänta, men jag ville så gärna se hur hon gör. Jag vann. :) Ayla var inte rädd för björnen, men skällde inte, och höll sig på behörigt avstånd. Hon visste inte riktigt vad som förväntades av henne. Hon har ju inte ens träffat en älg ännu. Det blir en mkt spännande höst och jakt i år, Frost som alltid går som en klocka, Kitty som avslutade förra säsongen så bra, och Ayla som ska få komma ut för första gången. Nästan så jag vill att sommaren ska gå fort....
De fina Portisvalparna växer och frodas till jättefina valpar! Synd att ingen har förstått hur fina och bra de är, för jag har fortfarande två valpar kvar osålda, och de blir nu 8 veckor. Och nu tror jag inte den "krulliga" blir krullig utan mer lockig. Han är så hiskiligt söt och snygg!! Varför är han inte en tik, så jag kunde behålla den?
Kommentarer
Trackback
